Medlemstipendier

Nära samarbete skolhälsa – vårdcentral på Färöarna

Visst kan skolsköterskor i Norden ha utbyte av att dela yrkeserfarenheter med varandra. Även om en arbetar i urban storstadsmiljö och en annan i utpräglad glesbygd. Jag hade förmånen att få del av ett stipendium från Röda Korsets Sjuksköterskeförening och därmed möjlighet att besöka en skolsköterskas arbetsplats i S:ta Frans skola i Torshavn, Färöarna i februari 2014. Vi träffades under två dagar och talade skandinaviska med varandra. Skolsköterskans arbete på Färöarna är upplagt på annat sätt i jämförelse med skolsköterskearbetet i Sverige.

Birgitta Dominius, skolsköterska

Jobbar nära vårdcentralen

Alla läkarkontaktar och vaccinationer sköts av personal på vårdcentral. Skolsköterskan avlastas då en stor del av sin arbetstid med fysiska kontroller och har utbildning i samtalsmetodik och har även kuratorsfunktionen inom sin profession.
Årliga hälsosamtal genomförs med alla elever, och skolsköterskan går ut i klasserna och tar upp samma frågor som även tas upp i fyrmannagrupper med eleverna och i det enskilda hälsosamtalet.
De årligt återkommande hälsosamtalen med eleverna underlättar uppföljningen av föregående hälsosamtal och gör det enklare att identifiera behov av stödinsatser. Likartade missbruksproblem som exempelvis alkohol, narkotika och tobak förekommer här såväl som i Sverige lipitor medication. Även självskadebeteende och ätstörningar förekommer. Vid behov av psykologkonsultation så flygs denna kompetens in från Köpenhamn.

#gallery-1 {
margin: auto;
}
#gallery-1 .gallery-item {
float: left;
margin-top: 10px;
text-align: center;
width: 33%;
}
#gallery-1 img {
border: 2px solid #cfcfcf;
}
#gallery-1 .gallery-caption {
margin-left: 0;
}
/* see gallery_shortcode() in wp-includes/media.php */

Kvaddans och vikingakväden
Jag hade också möjlighet att besöka en friskola i Torshavn som arbetade med kristen värdegrund och musikprofil. Mycket material hämtades ur den Färöiska traditionen av kvaddans och gamla texter om vikingar. Eleverna reste till Island och Nordnorge för dans och sånguppvisning.

Färöarna är en ögrupp med 18 bebodda öar som förbinds med broar, färjor och tunnlar. Ögruppen är en självstyrande kommundel tillhörande Danmark på två timmars avstånd med inrikesflyg till Köpenhamn. Omkring 2000 Färöingar veckopendlar mellan Danmark och Färöarna.

Ingen sommar – och ingen vinter

Här växer inga träd, bara gräs och mossa. Temperaturen ligger mellan 8-12 grader året om och det regnar så gott som varje dag. Landskapet är oerhört vackert och dramatiskt. Öarnas area ökar inte med landhöjning som på andra håll- tvärtom minskar denna genom att marken eroderar sönder och faller ner i Atlanten. Huvudnäringen är fiske. Både i Barents hav och i form av fiskodling. Det finns fler får än människor på öarna.

Här råder kvinnobrist eftersom de kvinnor som lämnar Färöarna för studier blir kvar utomlands och återvänder inte i samma omfattning som männen. Via internet som kontaktyta flyttar en kvinna/ vecka till Färöarna från Östeuropa och Asien.

Ensamarbete

Jag tycker det var mycket meningsfullt och berikande att träffa en kollega i ett nordiskt grannland för att lära av varandra. Då skolsköterskearbetet är ett ensamarbete, både i Sverige och på Färöarna, finns ett ständigt informationsbehov av att finna nya arbetssätt och infallsvinklar i mötet med eleverna.
Att söka likheter istället för skillnader i beröringspunkterna i elevhälsovårdsarbetet är en fungerande utgångspunkt.

Birgitta Dominius, skolsköterska

Vi heter Vonne Lidén och Monika Israelsson. I maj 2013 fick vi möjlighet att delta i den global, tvärprofessionella och tvärvetenskapliga kongressen ”Women Deliver” i Kuala Lumpur Malaysia, tack vare ett stipendium från Röda korset.

Vi jobbar som barnmorskor sedan 1998, i ett multikulturellt område, Spånga-Tensta med omnejd. I vår dagliga yrkesutövning följer vi världens krigszoner och flyktingströmmar i mötet med våra familjer.

Vi möter asylsökande, papperslösa och kvinnor som kommer till Sverige på anknytningskvot.

Många kvinnor har också utsatts för psykiskt, fysiskt och sexualiserat våld, som t.ex. gruppvåldtäkterna i Kongo. Många lider också av PTSS. Sist men inte minst träffar vi familjer med olika utbildningsnivåer, seder, bruk och religioner.

Kongressen inleddes pampigt av premiärminister Najid Razak. Malaysias flagga visades i bakgrunden och nationalsången spelades. Det var ett stort massmedialt intresse och ett gigantiskt säkerhetspådrag. Drygt 4000 delegater från 150 länder deltog.

Denna kongress handlade om FN:s 5:e milleniemål, maternity health, som är ett högt prioriterat område eftersom 40 miljoner kvinnor varje år, föder sina barn i hemmet utan utbildad assistent.

Varje dag dör 800 kvinnor i samband med graviditet och förlossning, 7000 barn föds dödfödda och 8000 nyfödda dör dagligen.

FN:s milleniemål för 2015 är 8 st:

1. Halvera jordens fattigdom och hunger.
2. Se till att alla barn får gå i grundskola.
3. Öka jämställdheten mellan kvinnor och män.
4. Minska barnadödligheten.
5. Förbättra mödrahälsan.
6. Stoppa spridningen av HIV och AIDS.
7. Säkra en hållbar utveckling (miljömässigt)
8. Öka samarabetet kring bistånd och handel (t.ex. skuldavskrivning).

176 av världens länder rankas i ett så kallat Mother index.

Där rankas mödrar och barns hälsa, kvinnors utbildningsnivå, kvinnors ekonomiska nivå och politiska status.

Enligt Mother index 5 kriterier ligger de nordiska länderna i topp och de 6 lägst rankade länderna i världen är: Demokratiska republiken Congo, Somalia, Sierra Leone, Mali, Central Afrikanska Republiken.

Hur det än förhåller sig med statistiska siffror, så finns det ett gigantiskt humanitärt lidande och målbilden för framtiden måste vara att ge kvinnor verktyg för att bryta spiralen av fattigdom för att kunna förbättra livskvaliten för sig själva, barnen och därmed för framtida generationer. Mycket politisk vilja behövs.

Vi vill rekommendera er att gå in på www.womendeliver.org för fakta och för att kunna läsa med svenska översättningar. Vi vill än en gång tacka Röda korset för vårt stipendium.

Anna Abelsson höll en mycket intressant föreläsning på årsmötet 2013. Föreläsningen handlade om hennes projekt inom ambulansvården för vilket hon fått 10 000 kronor i stipendier från RKS.

<img class="alignright size-medium wp-image-5642" src="http://www lipitor diabetes.rksf.se/wp-content/uploads/2016/11/medium_IMG_0457.JPG-225×300.png” alt=”” width=”225″ height=”300″ srcset=”https://www.rksf.se/wp-content/uploads/2016/11/medium_IMG_0457.JPG-225×300.png 225w, https://www.rksf.se/wp-content/uploads/2016/11/medium_IMG_0457.JPG.png 305w” sizes=”(max-width: 225px) 100vw, 225px” />Sammandrag av föreläsningen:
Ett gemensamt drag för den prehospital akutsjukvården är de korta och fragmentariska möten med patienten med stora krav på effektiv och korrekt behandling. Avgörande beslut fattas ofta snabbt och förutsättningen är den specialistutbildade ambulanssjuksköterskas förmåga att fånga situationen omedelbart. Bedömningen är därför en förutsättning för beslut om lämpliga åtgärder. Men att sällan ställas inför svåra traumafall, som är fallet i Sverige, leder till en sårbarhet vilket gör bedömningen svårare.

Den specialistutbildade ambulanssjuksköterskan anser att bedömning av patienter utsatta för svårt trauma är svårt och komplicerat. I vissa fall mer än vad de känner sig behöriga att utföra. Inget trauma scenario är det andra likt och därför behövs mer praktiska färdigheter, mer utbildning, övning och feedback. Ett kvalificerat omhändertagande kräver erfarenhet och ett praktiskt kontinuerligt arbete.

Spara

Spara

Sören Sanz
Sören har beviljats medel för att göra en studieresa till New York och där lära sig mer om hur man där arbetar med våldsproblematik.

Under 2012 kommer Sören Sanz att, i föreläsningsform, berätta om sin resa och sina erfarenheter.

Anna Abelson

Anna Abelson arbetar med prehospital vård, ambulanssjukvård. Anna gör ett projekt angående ambulanssjuksköterskors upplevelse och kunskap gällande bedömning av traumapatienter inom prehospital vård. Tanken är att det ska mynna ut i en bättre utbildning för sjuksköterskor i prehospital vård.

Under 2012 kommer Anna att redovisa sina resulat av projektet.

Annette Henriksson är doktorand inom palliativ vård vid ESH och ska presentera ett abstract på ICN konferensen i Sydafrika i juni 2009 om ett program för att stödja anhöriga till patienter inom palliativ vård som befinner sig i svåra situationer.

Motivering:
Det är oerhört viktigt att doktorander inom omvårdnad får möjlighet att presentera sina arbeten internationellt, och att omvårdnadsforskning som görs i Sverige når en vidare publik.

Samt att det är en god träning att presentera sitt arbete på engelska i ett internationellt auditorium. Stipendiet är på 10 000 kr till resan.

Christina Lindholm, professor

Christina har i sitt arbete varit en föregångare och pionjär inom sårvårdsbehandling och omvårdnad i Sverige och disputerade redan 1993 på en avhandling om bensår. Christina har skrivit böcker och hållit föreläsningar både nationellt och internationellt under många år. Många sjuksköterskor har lärt sig av henne.

Motivering:
Christina har uppmärksammat en ny metod att behandla maligna tumörsår med hjälp av elektrokemoterapi, framför allt internationellt. Denna metod har inte speciellt uppmärksammats i Sverige. För att studera metoden närmare kommer Christina att resa till Institute Gustave-Roussy, i Frankrike. Stipendiet är på 5 000 kr till resan.

• Cajsa Barthelsson – Symtomförekomst och grad av besvär hos patienter som genomgått
laparoskopisk galloperation den första postoperativa veckan samt efter en och sex månader, en longitudinell studie web link.
• Veronica Berggren – Smärtskattningsutveckling inom Neonatalvården vid Karolinska Universitetssjukhuset.
• Eva Jangland – Patienter och anhörigas beskrivning av bristande bemötande i kirurgisk vård. En intervjustudie.
• Lena Oxelmark – Studie av förekomsten av KAM hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom.
• Elisabeth Winnberg Almqvist – Aggression vid Huntingtons sjukdom – utveckling och validering av ett mätinstrument.